Autentisering

En gång när jag liten följde jag med pappa för att övernatta i båten. Den låg för ankar i en skyddad vik innanför Tvären en fjärd strax utanför Trosa i Södermanland.
Under kvällen efter vi ätit hembakat bröd med väldigt god rökt korv, tittade vi på stjärnor och pratade om allt mellan himmel och jord. En mysig kväll i början av oktober som fastnat i minnet för evigt.

På sjuttiotalet fanns det inte så mycket tidsfördriv som idag med mobiler och datorer, och hade man TV-spel så var det inget man släpade med till en strömlös träbåt. Så jag övade på att knyta olika knopar, rep fanns det förstås gott om på en segelbåt. Efter ett tag började jag istället försöka hitta på en egen knop.
Här finns det utrymme för förbättring, tänkte jag.

Det blev en rejäl knop, så det gick åt mycket rep, minst en meter, den var gigantisk! Komplicerad var den också, det var halvslag och dubbelåttor med prinsessor och sjöodjur om vart annat. Men den var stark som tusan!! Jag tog spjärn med benet mot toften i sittbrunnen och drog allt vad jag kunde, och den höll bra.
Nu var man nöjd.

Men tyvärr det blev ingen succé. :)

Problemen var många, först av allt var att det var bara jag som kunde knyta den, jag visade min pappa ett flertal gånger, men nej. Det var lätt för mig som hittat på den och bara var runt tio år gammal, vid den åldern är man lättlärd.

Den var alldeles för stor och komplicerad, det tog säkert två minuter att knopa ihop den. Vem har tid med det när det ska gå undan att förtöja en båt? Den var dessutom minst lika svår att lösa som att knyta. 

Ju enklare något är för att uppnå ett önskat resultat. Desto användbarare och bättre är det.